- Ser du?

Jag öppnar ögonen och kollar rakt mot väggen, en trasig lapp.

Vad det verkligen det han ville visa mig?

- Vad är det med den? säger jag lite irriterat.

Han säger inget utan kollar bara på mig med en skarp blick.

Jag kollar noga på lappen, det var då jag märkte det han ville att jag skulle se.

Det var en litet stycke från en tidning, jag tog ett djupt andetag och stod still.

"16-åring tog sitt liv, hittades på skoltoalett"

Men det var inte det som skrämde mig, det var mitt namn under den lilla rubriken.

Hur är det möjligt, jag kunde väl inte vara död?

Plötsligt blir allt svart och jag hör en röst ropa efter mig.

- Jordan... Jordan!

Allt blir ljust och jag vaknar upp i mitt rum, var allt en dröm?

- Äntligen! Du kommer försent till skolan om du inte rör på dig!

Jag vrider huvudet och kollar på den dammiga gamla väckarklockan på sängbordet.

- Uhm, jag vet...

Jag sätter mig på sängkanten och tänker, tänker på det som nyss hände.

Jag gör min vanliga gamla rutin och går iväg till helvetet.

Jag försöker verkligen att inte gråta när jag går in i skolkorridoren, det är som värst.

För att gå in där är som att gå in i en låda fylld med myggor, de sätter sig på en och irriterar en.

Så att man kliar och kliar tills man blir blodig med sår.

Varenda hörn i korridoren är fylld med tjejer som tror att de kan få allt genom att vara kopior av varandra.

Vara vän med varenda jävel på skolan och slösa alla sina pengar på smink, vidrigt.